Torsdag.
Morgonstund har guld i mun, eller hur säger man??
Vaken och uppstigen, ska alldeles strax äta ngt, och sen bege mig iväg till stallet och ha lektioner. =)
Finaste. <3
Onsdag.
jaha, så blev det Onsdag.
Klev upp tidigt imorse och var och släppte ut hästarna. Det har snöat ganska rejält, men det är inte "kall" snö, så det funkar... nackdelen är väl att den är blöt., och tung ,så den blir jobbig att skotta bort.
Ikväll ska jag iväg till stallet och kika på när Emilia rider Dumle för Åse. Ska bli jättekul, det gick ju så himla bra sist. =)
Min fina. <3
Ponnyakuten!
Måste bara få uttrycka min åsikt angående årets upplaga av Ponnyakuten.
Börjar med en tillbakablick från föregående år - Första säsongen är fortfarande den bästa i mina ögon, då var hela konceptet nytt, fräscht och underhållande. De som sökte då, hade RIKTIGA problemhästar, och svammlade inte bara runt.
Men med åren har det bara blivit sämre, och jag kan väl säga att jag bara blev mer och mer irriterad när jag satt och kollade på de två första programmen, från castingen.
Frågor som dök upp i mitt huvud var - Rider inga ungar för instruktör nu för tiden?? De står där, framför kameran, och säger att dom satsar, vill vinna tävlingar osv, men när det väl kommer till kritan är de knappt ridkunniga, har noll säkerhetstänk, ponnyn är utklädd i någon slagt bling-bling outfit som de förmodligen har både 2 och 3 uppsättningar av hemma (en till vardags, en till tävling och en för speciella tillfällen, såsom ponnyakuten-castingen...), och när ponnyskrället blir less på att lill-husse/lill-matte baaara pratar med nån snubbe från Skåne, ja, då går den helt sonika iväg på egna äventyr...
Välkommen till dagens ponny-sverige, eller??
Jag trodde att folk som tittar på programmet ponnyakuten, som faktiskt har sänts i 3 säsonger tidigare, faktiskt lär sig någonting av att titta?? Att det är vad programmet går ut på - Visa olika problem hos häst och ryttare, och ge kreativa förslag på hur problemet kan lösas?
Men nej, så var visst inte fallet. I mina ögon har ponnyakuten mest lett till att ungar skapar problem för/med sina ponnyer, för att få vara med på TV!!
Hur snedvridet blir inte det??
Nu har jag inte sagt att jag själv är helt fullfjädrad som hästmänniska - Visst, jag har haft ridlektioner i närmare 9 år, har varit hästmänniska sedan 10-årsåldern, haft mycket duktiga människor och förebilder inom ridsporten som jag har fått lära mycket av - och svårare än så behöver det inte vara, för att man ska bli "duktig" på någonting. Träna, tänk på säkerheten, och tänk hästvett. Det kommer man långt med. Eller, man slipper iallafall det tragiska i att bli ihjälsparkad en vacker dag, långt innan man hunnit bli myndig...
Sen blir man ju rent mörkrädd, när man får se det ena problemet efter det andra spelas upp i Tv-rutan, och sen kommer mamman eller pappan upp i bild, som uppenbarligen har väääldigt liten eller ingen koll alls på varken hästen eller vad dom egentligen har köpt till sina barn. De har inte koll på vad de egentligen utsätter sina barn för, i och med sitt mer eller mindre lyckade ponnyköp, och de har ännu mindre koll på vad ungen egentligen gör med sin fyrbenta kompis på vardagarna medan de själva är på jobbet. Det kallar jag både oansvarigt och rent idiotiskt, och det står jag för att jag tycker.
Heder till de föräldrar som faktiskt är engagerade i sina barns ponnyhästar - som vill lära sig och förstå vad det hela går ut på, även om de kanske är rent av livrädda för hästen. Och ännu mer heder åt de föräldrar som faktiskt förbjuder ungarna att hänga i stallet och runt hästarna utan vuxen narvarande - DET är säkerhetstänk!!
Nu kanske man inte behöver ha "barnvakt" i stallet när man är 15 år, men jag anser att är du under 13 år och inte riktigt hästvan, så bör du ha en vuxen med dig. Gärna hästkunnig sådan, som kan visa, vägleda och till och med rycka in om situationen kräver det.
Och alla ni icke hästkunniga vuxna, som planerar att skaffa en liten ponny till era kids: Se för tusan till att ni har tillgång till hästkunniga människor som kan lära er, som kan lära barnen, och se även till så att ni köper en läromästare!!! En äldre ridskoleponny är aldrig fel, och de är oftast väldigt pålitliga och tacksamma att jobba med.
Runt om i vårt avlånga land finns det gott om duktiga hästmänniskor - Vilket innebär att Tobbe Larsson inte är det enda alternativet om man har problem med sin ponny. Ta kontakt med närmaste ridskola till exempel - Där borde finnas många duktiga instruktörer, som kan lära hela familjen (Föräldrar, barn och ponny) både säkerhetstänk, hästvett och utbildning, samt hjälpa till att lösa eventuella problem. Lägg pengarna på det, istället för att klä ut hästen i diverse gnistande stenar utan egentlig funktion.
Jag och min finaste lilla Dumle, som jag fått äran att äga, och utforma själv sedan han var 2. Ingen problemponny, förutom att han äter täcken... Undrar vad PonnyAkuten skulle göra åt det??
Det var allt för denna gång, Tjing!
Lat-Söndag!
Rubriken säger det mesta - Hittills idag har jag inte gjort Någonting! Bara legat och latat mig framför TV:n.
Träningsvärk efter gårdagens ridpass har jag däremot fått... Mest i ljumskarna, men även i ryggen. Rida mera kanske?? ;-P
Ska alldeles strax iväg och ta in hästarna.
Roligare än så blir det nog inte idag... =)
Slut som artist...
Ja, så var ännu en lördag förbrukad!!
Varit i stallet större delen av dagen, det var gaaanska mysigt, inte så mycket folk. Längesen som jag var där på en Lördag, borde göra det oftare...
Iallafall, så blev det ju en uteritt på Tjock-Ponnyn Chira, som behöver bli av med lite mage.
För er som inte vet vem Chira är, så är hon en C-ponny, fux och extremt mycket sto!!! Hon gör helst som hon själv vill, blir gärna lite på vrången och testar en hel massa. Går inte gärna någonstans utan sällskap...
Så mitt mål idag var att få henne från gårdsplan. Hon började tjorva redan 10 meter från stalldörren, försöte vända och började backa. men med lite övertalning går allt, så efter några minuter var vi på väg iallafall.
Hon vinglade fram (Såg "saker" på sidan av vägen som hon kunde skygga för) som ett fyllo den första biten, och tittade sig ideligen ängsligt omkring, som om hon var rädd att det skulle komma en "ful gubbe" och ta henne eller nått. Men sen blev hon faktiskt modigare, började gå på lite raskare med spetsade öron. Duktig tös!!
Det gick faktiskt bra, hon skrittade på duktigt ända tills vi skulle gå ner under tunneln. Där tog det tvärstopp, innan hon kastade sig runt och galopperade uppför backen igen. Där fick jag stopp, vände henne, fick henne nerför backen innan hon tvärnitade och gjorde "helt om - galopp" igen. Men när jag sen vände henne igen så gick hon faktiskt, om än enormt skeptiskt, genom tunneln, och skogen låg framför oss! Härligt!!
Vi travade på ganska friskt, och i korsningen vid lill-berget träffade vi på en trevlig man med häst och vagn. Eftersom vi skulle åt samma håll så fick vi lägga oss bakom dem, och då gick det undan. Vi avverkade slingan runt lillberget, raksträckan och halva älgtornsvägen i galopp bakom dem, och tjejen var rent underbar!! Jag kunde variera hennes galopp ganska fritt, både trycka på och samla ihop lite, och hon frustade och tyckte det var kul. Men sen blev hon trött, och började sacka efter mer och mer, så efter en stund försvann killen med travaren, och vi blev själva igen.
Hemvägen gick också bra, hon skrittade på i ett gaaaanska friskt tempo, blev lite stark och gick mest och kikade efter sin nyfunna vän.
Trots att hon är ganska långhårig blev hon ändå inte jättesvettig, bara lite halvblöt på halsen, under sadeln och sadelgjorden samt mellan bakbenen.
Hon verkade nöjd med dagens tur, och så var även jag - Härligt, precis lagom kallt och lagom ljust - Måste göras om!! =)
Sen var det ju någon timma kvar tills mötet skulle börja, så jag letade fram en sax och klippte till fjordingfrillorna på Bellman och Hubbe. Det blev jättesnyggt, om jag får säga det själv, och Hubbes man har blivit ganska mycket tjockare sen vi klippte honom sist. Men nog måste jag säga att manarna växer som ogräs, för det känns inte alls som om det var längesen som vi klippte dem sist.
I brist på bilder så bjuder jag på en arkivbild på finaste Hubbe, både oklippt och oborstad. Fina killen. <3
Lördag.
Oj, vilken rolig stallkväll jag hade igår!! 4 jätteroliga lektioner, tyckte nog både jag och mina elever (hoppas jag iallafall). Duktiga hästar, ponnyer och elever, det gillar jag!
Idag blir det Dumlemys, uteritt och träff med stallvärdinnor och hjälpinstruktörer. =)
Jag och min vackra tös. RIP
Fredag.
Så var det Fredag igen, och ikväll väntar ännu en kväll i ridhuset, men denna gång får jag ha mina egna elever.
Är supertaggad, vet precis vad vi ska hitta på för kul! Nyttiga övningar, jajjamänsan!!
saknad. <3
Kväll.
Sådärja, nyss hemkommen från stallet. Först mina egna elever, sen 2 av Heddas ponnygrupper, och så tog jag hennes hästlektion också, av bara farten...
Lovely, man känner av i både ben och korsrygg vad man pysslat med hela dagen. men oj, så roligt det är, speciellt när ponnyer och hästar sköter sig, och man ser att eleverna snappar upp det man har att förmedla, och gör sitt yttersta för att allt ska fungera. Det gillar jag. =)
Blir en kaninbild idag, som får symbolisera nästa rad:
Jag ska strax ut och mata långöronen, och sen blir det sängen. =) Upp och göra stallet imorrn!
Torsdag
Håller på att göra mig iordning för att alldeles strax dra iväg till stallet. Först ska jag ha mina egna elever, och sen 2 ponnylektioner åt Hedda.
Wish me luck!
Saknar dig... <3
Onsdag
Jahapp, Onsdag idag då... Började dagen med att åka iväg och släppa ut hästarna, och sen hem och sova en stund till...
Nu sitter jag här, och funderar på om man ska idas åka iväg till stallet och driva runt någon timma ikväll? Hedda ska hoppträna, så det kan ju vara roligt att titta på. Var ju ganska spännande igår... ;-P
Äta nue, så får vi se sen vad som händer...
Gammal träningsbild med min älskade vän, Inka.
RIP
Home.
Hemma från stallet nu... Fick tänka om, blev ingen uteritt med Dumle-<3, pga att jag behövdes bättre på ridklubben. Fick hoppa in som hjälpinstruktör och gå med på uteritt med en grupp.
Ledde min fina hairy, som klarade uppgiften med glans, trots en skoter som kom i vansinnestempo bakifrån. Vissa skoterförare verkar sakna både hjärna och förstånd, men tur att mesta delen av dem är förnuftiga pojkar och flickor som visar hänsyn när de möter en häst (eller en hel ridskolegrupp...)
Jag och fina, älskade Harry för sådär en 10 år sedan, hoppgrupp. Thiger!
Nu ska jag bara ut och natta djuren, och sen blir det sängen. Upp imorrn och släppa ut hästarna.
Tisdag.
Igår hände det inte mycket... Hade kväll i stallet, så var dit en snabbis och tog in hästarna. Men annars inget spännande...
Idag däremot, så är det min Dumle-dag, alltså min tur att få rå om och rida min fina, älskade lilla Dumle-pownie. <3
Tänkte ta en uteritt, alla gångarter, mkolla av om han är nå pigg, och i så fall göra någonting kreativt med energin. =)
Lovely. <3
Sängen strax
Usch, känns som om denna helg gått jättefort - Kanske för att jag sovit bort mesta delen av den. Har ju varit lite halvförkyld sen vi kom hem från Kista, och här i slutet på veckan så övergick halvförkylningen i riktigt förkyld... Så jag kanske behövde lite sömn för att bli friskare??
Just nu försöker jag tvinga i mig en kopp te - ja, jag som är kaffe-människa annars, tänkte ge téet en chans.. dock är det med mjöl och mycket socker som gäller, men än så länge funkar det.
Jäkla gammal bild från ett tåg...
Som rubriken säger så blir det sängen strax... Så fort jag har druckit upp mitt té ska jag springa genom duschen, och sen blir det god natt.
Kloka ord!
Precis sett klart på Ponnyakuten, och vill absolut ge Tobbe Larsson en stor applåd för hans uttalande om rädsla...
"Den storsta rädslan är nog att man ska misslyckas. Men man måste få misslyckas för att kunna lyckas"
Sant, till 100% !! Jag tror att många, främst barn och ungdomar, sporrar sig själv alldeles för hårt, känner ett alldeles för stort behov av att "hävda sig" mot andra, så det lilla misslyckandet kan bli avgörande för den fortsatta "karriären" inom hästsporten. Det lilla misstaget kan till och med leda till att man helt enkelt lägger av.
Självklart får man misslyckas, oavsett om det gäller att rida en klass hoppning felfritt, att rida en dressyrklass med godkända poäng (främst ur sin egen synpunkt) eller att övervinna eventuella hinder i hanteringen av sin häst. man måste veta vad som är fel, och få känna på det, för att kunna känna igen känslan "RÄTT".
Men jag tror också att det är oerhört viktigt att man faktiskt har någon form av krav på sig själv för att kunna komma framåt, om än de måste vara realistiska.
Har man en egen häst, så kan det kanske vara realistiskt att sikta mot SM, eller vart man nu vill komma. Men jag tror att det är viktigt att man skyndar långsamt - Rom byggdes inte på en dag, dewn bästa utvecklingen är den som går stadigt men sakta, istället för att skynda på, få bakslag och hela tiden glida ner till ruta ett igen.
Om man rider ridskolehäst 2-3 dagar i veckan så kanske det inte är realistiskt att sikta mot högre hoppklasser?? Där kanske man hellre ska sikta på att åka på 3-4 tävlingar på ett år, hoppa lite lägre klasser, men känna att man faktiskt får igenom det som man tänkt - Vägar, tempo, samt att man får lära sig hur just den hästen fungerar på bortaplan.
Oavsett vad man har för mål, och hur långt man strävar, är väl det som räknas att man faktiskt har kul tillsammans med sin häst och sina vänner. Att man är ödmjuk, och lär sig uppskatta och ta emot den hjälp och det stöd som man faktiskt har att hämta i varandra. Och framförallt, att man faktiskt kan finnas där för sina vänner också. På så sätt blir väl allt mycket roliga, för hur är det man brukar säga? "Delad glädje är dubbel glädje!"
En Miniklubbtävling är oftast början på karriären... Och vissa nöjer sig med den nivån, just därför att det kanske är den bästa formen av tävling - Man tävlar endast mot sig själv, utan stress. Man kan sätta upp olika mål från gång till gång, och man märker av ev utveckling termin för termin. Hiss till den tävlingsformen!!
Hjärtat.
Idag har jag och Elina fotat varandras pållar. Det blev några riktigt söta bilder på mig och Lilla D. Här kommer ett litet "smakprov":
Älskade lilla pownie. <3
Today.
Idag är en annan dag än igår... Ännu mer förkyld än jag varit de senaste dagarna - Trodde det började ge sig, men det var kanske bara lugnet före stormen??
Iallfall, så hade vi morgon i stallet imorse... Släppte ut alla hästarna, och sen hem, äta frukost och krypa i säng igen. Vilat/sovit större delen av dagen, för att orka med kvällen.
Spenderat kvällen i ridhuset, tillsammans med "mina" fina ridskolehästar o ponnysar, samt med mina duktiga elever! Ganska kul, för jag har hela regiostret i mina grupper på fredagar - Allt från små nybörjarbarn till ungdomar på stor häst och så till sist mina "tanter". Love it, det är så otroligt kul, även om kvällarna blir långa när man har 4 lektioner i ett svep. Ajja, själv valt det, så man ska väl inte klaga...
Nu ska jag alldeles strax ut och mata mina långörade kompisar, sen blir det duschen, och sen sängen och sova.
Prinsessan min i gröngräset. <3 Basse håller vakt. <3<3<3
Den bilden får mig att längta till sommaren igen.
Imorgon ska jag och Elina fota våra hästar var det tänkt... ska bli sol och lite varmare väder, så då får man passa på. Så kaaaaanske att jag bjuder på ett smakprov imorrn kväll??
Dagens...
Dagens aktiviteter blev väääldigt lugna och sansade. haft 2 ridlektioner med mina favorit-elever, och de fick träna stopp, gå, sväng - back to basics, med andra ord. Nyttigt nyttigt. Kan tillägga att jag själv oftast börjar mina ridpass med att kontrollera så just gas och broms fungerar. Känns bättre då, speciellt om man sitter på olika hästar varje gång, då blir man liksom "på samma linje" redan från start. Kanon!!
Sen gick jag upp till lilla stallet och gjorde iordning till ponnypojkarna. Stackars Gromit hade blivit halvt avklädd av Kostas och Dumle, så han stod där med rumpan bar i 27 minusgrader. Konstigt nog så stod han helt stilla medan jag knölade på honom täcket igen - Han som annars brukar gå iväg när man kommer och ska joxa med honom i hagen. han verkade till och med tacksam - Bra bra.
Groooomit... ;-P
XXX
Funderar förresten på att ge min egen blogg en liten makeover, så man kan börja blogga ordentligt... Funderar då bara på vilka färger man skulle haft, och vad man mer ska göra om...
men det är ju int så noga egentligen, huvudsaken är väl att folk kan läsa det som skrivs, om nu någon är intresserad...
Vi får se vad som händer, om jag ids ta tag i bloggdesign och shit under den närmaste framtiden... ;-P
Torsdag 17/1 2013
Ett inlägg till kan jag bjuda på den här veckan, visst är jag snäll??
Skämt åsido, jag är lite blogg-sugen, så därför skriver jag inlägg här och där av bara farten.
Helgens kaninhoppningstävling är flyttad, pga den där konstiga skiten vissa av oss fick på våra kaniner efter Kista... Hoppas vi snart kan få rätsida på vad det är, så vi kan göra ngt åt det och börja tävla igen. <3
Nu ska jag alldeles strax dra iväg till stallet och ha Norrskenets friskola, för första gången den här terminen. Yäy, så roligt det ska bli. =)
Det är INTE varmt ute idag, imorse när vi var och släppte ut hästarna visade termometern -27, så det är bara att ta på sig den fula dunkappan som man nästan drunknar i... Ajja, som vanligt är jag hellre varm än snygg, det vet ni jue. ;-P
Instruktörs-jaget.
Och det lite roligare jaget... ;-P
Tisdag 15/1 2013
Dags för ett inlägg igen, eller vad säger ni?
Var i Västerbotten och tävlade med Dida i Söndags. Hon debuterade Elit rak, och gick på 3 fel i bana, typ 100 korrigeringar och vi hann inte i mål. ;-P Hon tyckte nog att det kändes lite trängt, jämfört med Kista, men det viktigaste var att hon hoppade, och inte "backade av". Fina tjejen.
I Längdhoppet hoppade hon 2 meter i andra försöket, och som ensam kanin över den längden tog hon sitt första längdcert. Helt galet egentligen, med tanke på att nu är hon endast 4 cert ifrån en GT CH-titel (Om man nu får lov att drömma om det...), behöver endast 2 i höjd och 2 i längd, och gärna då i hemmaklubben eftersom hon tagit bägge sina cert i Västerbotten. Fina, älskade kanin.
På lördag har vi hemmatävling, och då blir det svår krok och höjdhopp Elit för henne. Vidare får även Ivär följa, han ska debutera höjdhopp, samt förhoppningsvis ta ngn MSV-pinne i krok så hans klassning jämnar ut sig lite. =)
Plus att jag då ska hoppa några av heddas kaniner - Jokke till exempel. Den kaninen gillar jag, han är lite halvskojjig...
Om någon timma bär det iväg till stallet, intag av hästar och kaaaanske lite ponny-mys, om jag har tur. <3
Korall, min skatt... När ska du få tävla nästa gång då??
<3
Jahapp...
Så satt man här igen då... Julen förbi, Nytt år, och Kistaresan är avklarad. Alltså är vardagen tillbaka, det enda som är nytt för nu är väl förkylningen som tog en del av oss norrbottningar när vi kom hem från huvudstaden... ;-P
Kistaresan 2013 - Den bästa på lääääänge!!
Mina kaniner var verkligen guld värda... På torsdagen så tog båda pinne - Dida på 3+0 och Ivär på 3+1.
Fredagen tog Dida pinne igen - 0+2, och på lördagen knep hon sista pinnen upp till Elit - 2+1. Söndagen var Ivär jättetrött - han hade ju presterat kanon alla dagar, med tanke på hur lite han har hoppat tidigare på den höjden, så 5 fel var absolut godkänt. Dida gick på 3+2, och sen var även hon färdig för hemfärd.
Dida knep även en sjundeplats i Sollentunacupen - Jättekul! Min fina lilla tös. Mina älskade långöron. <3<3<3
Bjuder på en bild från Didas höjd-skräll på SM.
85 cm! <3
